090610

Det känns som om jag har en stor sten i mitt bröst.. jag vet inte varför men jag mår skit..! Jag vill mest bara gå o själv dö..! Saknaden efter en viss person är alldeles för stor.. ! Jag vill bara att han ska vara här o hålla om mej o finnas till som han alltid gjorde förr..! Det va ngt speciellt med honom men jag vet att jag aldrig kommer få se han igen.! Nu när man väl får vara ifred så finns de inget som skrämmer mej lika mkt som ensamheten..! Det där med att alltid vakna ensam är bland de värsta fast ändå underbaraste jag har vart med om.! Hur ska man känna?! Vad är normalt?!
Finns de ngn där ute som känner som jag?!
Varför tror alla dom vet allt om mej?! Det finns väldigt få människor som verkligen känner mej.. varför kan inte alla fatta de?! Jag vill fan bara här ifrån.. i från denna lilla skt staden jag bor i där folk lever på de man gjorde för 1000 år sen..! Varför inte bara glömma det man gjorde när man va 14 o ge personen en ny chans för det är ju inte alls så att människor kan ändra sej!? Mr Perfekt den enda som jag kan komma på just nu som gett den riktiga Ämma en chans..! Vad skulle jag göra utan dej?! TAck..!
Jag är besviken på min omgivning med..! Det känns som om dom lovar mer än dom håller o så får jag typ alltid massa skit när jag inte håller det jag lovar vilket är väldigt sällan..! =o(
Jag har mycket underbara vänner och är gärna med dom.. men när jag är omringad av folk jag vet tycker om mej så känner jag mej mer ensam än någonsin..!

Okej det blev väl lite rörigt men det är mina tankar!
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0